När du tittar på baksidan av en foundation, ett rouge eller en läpprodukt möts du oftast av en lång lista med namn som inte säger särskilt mycket vid första anblicken. I själva verket tillhör de allra flesta bara fem funktionella grupper: pigment och färgämnen, som ger färg och täckning; oljor, vaxer och mjukgörande ämnen, som ger textur; filmbildare, som håller produkten på plats; vatten, som ofta är den enskilda ingrediens som utgör den största delen; och konserveringsmedel, som skyddar formulan. När du känner till de här grupperna blir en ingredienslista mycket lättare att läsa, oavsett om den sitter på en foundation, ett rouge eller ett läppglans.
- En ingredienslista är inte slumpmässig: den är ordnad efter fallande mängd, så de första namnen utgör den största delen av produkten.
- Nästan alla ingredienser i makeup tillhör en av fem funktionella grupper, som var och en har en särskild uppgift i formulan.
- Färgämnen utgör en separat, reglerad kategori, skild från de övriga ingredienserna.
- Vatten är ofta den enskilda ingrediens som utgör den största delen av en flytande foundation eller ett flytande rouge, helt enkelt eftersom listan är ordnad efter mängd.
- Samma standardiserade namngivning används av olika märken, vilket gör det möjligt att jämföra två produkters listor direkt.
Makeup består av flera ingrediensgrupper, inte bara en
En foundation, ett rouge eller ett läppglans verkar vara en enda produkt, men består i praktiken av en balans mellan flera typer av ingredienser, som alla har sin egen uppgift. Vissa ger färg, andra ger textur, några håller produkten på plats och några skyddar själva formulan så att den håller sig stabil under den tid du använder den. Om du tänker i grupper i stället för enskilda namn blir det lättare att förstå varför en lista ser ut som den gör, och varför två produkter i samma kategori kan ha ganska olika listor trots att de fyller samma funktion. I de följande avsnitten går vi igenom de fem grupper du oftast stöter på: pigment och färgämnen, oljor/vaxer/mjukgörande ämnen, filmbildare, vatten och konserveringsmedel.
Pigment och färgämnen: var färgen och täckningen kommer ifrån
Färgen och täckningen i en foundation eller ett rouge kommer från pigment och färgämnen. Vissa är mineraliska, som järnoxider, titandioxid eller zinkoxid, medan andra är syntetiska, certifierade färgämnen. I USA måste färgämnen i kosmetika godkännas av FDA, och syntetiska färger som härrör från stenkolstjära måste certifieras i batcher, medan färger som härrör från mineraler, växter eller djur är undantagna från certifiering men fortfarande måste uppfylla krav på identitet och specifikation (källa: FDA). I EU regleras detta på motsvarande sätt genom förordning 1223/2009, där färgämnen bara får användas om de är godkända i någon av förordningens bilagor (källa: Europeiska kommissionens CosIng-databas). Det är en del av förklaringen till att färgämnen ofta behandlas som en egen kategori i stället för att bara listas tillsammans med de övriga ingredienserna. Täckningen i en foundation beror dessutom främst på hur mycket pigment som är dispergerat i basen, inte på något enskilt ”styrke”-värde som du kan läsa direkt ur listan.
Oljor, vaxer och mjukgörande ämnen: vad ger texturen
Hur en produkt glider ut och fördelas på huden beror på oljor, vaxer och mjukgörande ämnen. Det kan vara naturliga eller modifierade oljor och fetter, som gör att formulan glider lätt i stället för att ligga som ett torrt puder ovanpå huden. Samma typ av ingrediens ligger också bakom glansen i ett läppglans och den smidiga känslan när du arbetar ut en flytande foundation (källa: Cosmetics, Wikipedia).
Filmbildare: varför produkten sitter kvar i stället för att flytta på sig
När en foundation eller ett rouge har torkat är det vanligtvis en filmbildare som håller pigmentet på plats. Filmbildare torkar till ett tunt, flexibelt lager, vilket gör det svårare för produkten att flytta på sig eller färga av sig än om pigmentet bara låg löst i oljorna. Hur länge en produkt faktiskt sitter kvar beror fortfarande på din hudtyp, luftfuktigheten och hur du har applicerat den, så det är en egenskap hos formulan och inte ett fast löfte om en viss hållbarhet.
Vatten och fuktgivande ämnen: den osynliga basen
I en flytande foundation eller ett flytande rouge är vatten ofta den enskilda ingrediens som utgör den största delen. Det beror helt enkelt på att en ingredienslista är ordnad efter fallande mängd: ju tidigare ett namn står på listan, desto större del av produkten utgör det (källa: FDA om kosmetiska ingrediensnamn). Utöver vatten innehåller många formulor fuktgivande ämnen som glycerol eller sorbitol, som hjälper formulan att kännas behaglig i stället för att dra ihop sig och kännas torr när den sitter på huden (källa: Cosmetics, Wikipedia).
Konserveringsmedel: varför de finns där och vad de inte gör
Alla produkter som innehåller vatten är också en plats där mikroorganismer kan växa om det inte finns något som förhindrar det. Därför innehåller de flesta flytande och krämiga makeupprodukter ett konserveringssystem, som ska hålla formulan stabil under den tid du använder den (källa: FDA om säkerheten hos kosmetiska produkter). Kosmetiska produkter behöver i allmänhet inte godkännas av FDA innan de släpps ut på marknaden, med undantag för färgämnen, så det är tillverkaren som har det juridiska ansvaret för produktens säkerhet. Konserveringsmedel nämns samtidigt som en av de ingrediensgrupper som oftast förknippas med känslighet hos vissa människor, tillsammans med doftämnen, färgämnen, metaller och naturgummi (källa: FDA om allergener i kosmetika). I EU måste konserveringsmedel dessutom vara godkända i någon av förordningens bilagor innan de får användas (källa: Europeiska kommissionens CosIng-databas). Det är ett bra skäl att kontrollera den specifika listan för produkten du överväger, i stället för att utgå från att alla produkter i samma kategori innehåller samma ingredienser.
Så läser du en ingredienslista i praktiken
När du har koll på de fem grupperna handlar resten om att läsa listan i den ordning den faktiskt är skriven. De första namnen utgör den allra största delen av produkten mätt i vikt, medan namnen längre ner finns i mindre mängder (källa: FDA om kosmetiska ingrediensnamn). Namnen följer en standardiserad namngivning som i EU kallas INCI och som gör det möjligt att jämföra två produkters listor direkt, även när de kommer från olika märken (källa: Europeiska kommissionens CosIng-databas).
Ett konkret exempel: vad du kontrollerar i en ingredienslista för foundation, rouge eller läpprodukter
Ta till exempel ingredienslistan för Foundation 14: här kan du förvänta dig att hitta alla fem grupperna, från pigment och oljebas till filmbildare, vatten och konserveringsmedel, och ordningen visar vad som utgör den största delen. Samma sak gäller för ett flytande rouge, där logiken med pigment i en flytande bas är densamma, eller ett läppglans, där oljor, vaxer och filmbildare vanligtvis utgör en större del och vatten en mindre. I alla tre fallen är det den specifika listan för den enskilda produkten som avgör vad som faktiskt finns i just den flaska eller det stift du tittar på.
Nästa steg, när de fem grupperna känns begripliga, är att öppna ingredienslistan för produkten du själv överväger och matcha de första namnen mot grupperna ovan. Om du samtidigt vill reda ut vilken pensel som passar till vilken produkt är valet av makeupborste ett naturligt nästa ämne att titta närmare på. Du hittar fler grundläggande förklaringar om makeup i bloggens översikt över grunderna i makeup och verktyg.